Abort historia -

Tänkte ta upp ett ämne som är rätt känsligt än för mig men ska försöka att inte bli för känslig i detta ämnet och inlägget.

Det som jag hade tänkt att ta upp är Abort.


Har läst att det finns en massa skriverier om att man ska få göra abort och att man inte ska får göra abort.

 Men nu tänkte jag berätta min/mina historier om just abort

Första gången jag gjorde abort var faktiskt mars 2011. Anledningen till att jag gjorde aborten var faktiskt simpel nu i efterhand men när jag väl skulle ta beslutet var det inte lätt.

Det var så att jag blev gravid efter en våldtäkt av ett ex (dåvarande kille).. Jag minns att det var den 17 Januari som jag fick veta att jag var gravid. Det var både ett glädjande besked samt att det var ett besked som skar i mitt hjärta...

För jag mådde inte bra pga min dåvarande. Jag kämpade med att försöka komma genom varje dag utan att bli slagen eller instängd eller få en massa skit att jag var en dålig människa.  Tänker inte hänga ut min dåvarande så kommer inte att skriva för mycket detaljer. Han hotade mig en massa också om att skulle jag behålla barnet och det skulle vara att jag flyttat ner igen så skulle han blanda in Socialen och en massa andra myndigheter och det pallade jag ärligt talat inte.

Det glädjande beskedet var att jag kunde ju få barn i alla fall och det gjorde mig så sjukt glad. Men jag tror inte jag fattade att det var  något i mig förrän aborten.

Själva dagen för aborten :

Jag var faktiskt helt ensam med den förbannade värksmärtan.. Det är sjukt så ont man kan ha, men som tur är så var jag bästa kompis med morfinet. Haha Man ska inte skratta åt såna här saker. Men det roliga är att jag tänkte när jag hade värkar att jag kunde ju försöka att göra som dom gjorde på tv när dom födde.. Där satt jag på toa och gjorde konstiga ljud och snacka med mig själv. Men enligt mig gick det bra den dagen faktiskt. Känner nu i efterhand att det var sjukt starkt gjort!

Dock  rekommenderar jag att ska man göra en abort TA MED NÅGON.. Det är så mycket lättare!


Tiden efter aborten  :

 Första dagen så var det mest att sova.. Andra dagen så grät jag sjukt mycket. Det var även denna dagen jag fick veta att mina  gudföräldrars hund hade blivit avlivad... Som jag grät! Usch!! Men alla tankar kom ju senare om varför jag gjorde det och hade jag inte varit en bra mamma och allt sånt man kan känna i efterhand.



Men tänker man nu efter nu när jag tänker tillbaka på aborten så är det nog det bästa som jag har gjort både för mig och Tingeling.Jag anser att jag har inte mage till att säga till mitt barn att du blev till under en våldtäkt och att din pappa stänger in mamma så hon kan inte gå ut!.

Aldrig då skonar jag hellre barnet från att ha ett helvete än att leva i ett helvete...

Kommer att ta upp den andra aborten i ett annat inlägg lite längre fram då det är väldigt färskt!

Ha det bra alla som läser bloggen!

Tingeling är förevigad på min vänstra sida av revbenen och kommer alltid finnas där.. Den är inte helt färdig än men den ska bli klar nu innan sommaren eller efter sommaren hoppas jag i alla fall